Motionen om mer lokalproducerad mat väckte diskussion på måndagskvällens fullmäktigemöte i Korsholm. Man var inte helt nöjda med beredningens svar på motionen, men man var överens om inställningen: ”Målsättningen ska vara att kommunen alltid när det är möjligt i livsmedelsupphandlingar ska upphandla lokalproducerat och inhemskt.” https://www.vasabladet.fi/Artikel/Visa/539394
I Sfp-gruppen hade vi diskuterat motionen på förhand och vi ville ha en tydligare uppmaning till att på allvar börja uppskatta och upphandla lokalproducerade råvaror. Fullmäktige kunde enhälligt omfatta mitt förslag till komplettering av svaret:
Den nationella livsmedelsstrategin ”Statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik – Mat2030 – Finsk mat för oss och för världen” fastslår att finländarna år 2030 ska äta världens bästa mat. ”År 2030 äter de finska konsumenterna hållbart och etiskt producerad inhemsk, smakfull, hälsosam och säker mat. Korsholm ska uppfylla denna strategi genom att alltid se till att lokala företag, små och medelstora företag samt nya företag har möjlighet att delta i de kommunala upphandlingarna. Lagen om offentlig upphandling möjliggör fastställande av krav angående livsmedel och mattjänster med vilka man säkerställer exempelvis att livsmedlen är färska eller kan användas på ett säkert sätt. Genom användning av motsvarande kriterier är det möjligt att stöda upphandling av inhemska livsmedel av hög kvalitet. Målsättningen ska vara att kommunen alltid när det är möjligt i livsmedelsupphandlingar ska upphandla lokalproducerat och inhemskt.
Som underlag för det kompletterande svaret har jag studerat Finlands nationella livsmedelsstrategi och den tillhörande upphandlingshandboken. Denna motivering är alldeles för lång för att presentera på ett fullmäktigemöte, men här presenterar jag en del av de synpunkter, som ligger till grund för mitt förslag.
Den nationella livsmedelsstrategin – Mat2030 – som godkänts 2017, vill att vi bättre än hittills ska fokusera på hållbart och etiskt producerad inhemsk, smakfull, hälsosam och säker mat. En upphandlingshandbok har även utarbetats till hjälp för alla upphandlande myndigheter, i vilken man lyfter fram vilka möjligheter och principer, som kan tillämpas för att på juridiskt hållbara grunder främja lokala och klimatpositiva råvaror och livsmedel.
Först och främst gäller det att tillämpa upphandlingslagen på rätt sätt. Ansvaret för inköpen av inhemska livsmedel till de offentliga mattjänsterna ligger huvudsakligen hos de ledande folkvalda och tjänstemännen i kommunerna. Skrivningar om inköp av inhemska, ansvarsfullt producerade varor måste också ingå i kommunernas strategier. Lagen om offentlig upphandling möjliggör fastställande av krav angående livsmedel och mattjänster med vilka man säkerställer exempelvis att livsmedlen är färska (exempelvis bageriprodukter levereras till upphandlingsenheten förpackade i bageritransportlådor och potatis levereras tvättade och skalade) eller säker användning (exempelvis bär ska kunna användas utan att tillredas). Bland annat med dessa metoder är det möjligt att stöda upphandling av inhemska livsmedel av hög kvalitet, samtidigt som man respekterar principen om fri rörlighet för varor inom EU.
I planeringen av och beslutsfattandet inom upphandlingsverksamheten har man beklagansvärt ofta priset som den viktigaste faktorn. Parallellt med ekonomiska mått bör man vid upphandlingarna titta på kriterier för maten som kvalitet, näringsmässigt innehåll, färskhet, säsongsenlighet, hållbar utveckling och lokalproducerat. Öppen information om matens ursprung är också till hjälp när man fattar vettiga upphandlingsbeslut.
Utöver traditionella upphandlingar bör man enligt regeringsprogrammet främja innovativa offentliga upphandlingar. De görs i nära dialog med beställaren, producenten och intressegrupperna, och de hålls för att exempelvis effektivisera produktionen eller minska produktens koldioxidavtryck, miljöpåverkan under dess livscykel eller de totala kostnaderna.
Statsrådet godkände ett principbeslut om kriterierna för offentlig upphandling av livsmedels- och måltidstjänster i juni 2016. Tillhörande upphandlingshandbok blev färdig 2017.
Grunden för den upphandlande myndigheten ska vara ansvarsfulla livsmedelsinköp. Den genomgående tanken ska vara att vi vid tillredning av mat i våra kommunala kök ska gynna lokalproducerad mat och inhemska ekoprodukter. Grönsakerna, brödet och potatisen i våra kök kommer i huvudsak från producenterna i vårt eget landskap. Köttet och de förädlade köttprodukterna, mjölken och mjölkpreparaten samt äggen är inhemska.
Vid inköpen ska målen i fullmäktiges strategi för användning av lokalproducerad och ekologisk mat samt inköpens klimatinverkan beaktas.
Beställaren/kommunen ska förbehålla sig rätten att använda utomståendeleverantörer för att göra regional upphandling av produkter som görs enligt lokal tradition när det gäller specialprodukter enligt säsong, temadagar och nationella högtider samt för produktutveckling och –testning.
Vid uppgörande av anbudsförfrågningar gäller att känna marknaden. Det är viktigt att kartlägga vilka producenter och förädlingsföretag, som finns i närregionen. Det behövs företag och producenter av olika storlek, även partiaffärer av olika storlek. Att dela upphandlingarna i mindre helheter, möjliggör oftast att även lokala producenter har möjlighet att vara med och offerera. Upphandlingsringen sköter en del av konkurrensutsättningen av livsmedel, medan måltidstjänsten kan sköta en del. Dela upphandlingarna i mindre produktgrupper och -helheter.
Utarbeta mer produktspecifika minimikrav och kvalitetskriterier. Det ska inte enbart vara det billigaste alternativet som vinner. Kriterier, som kan användas är livsmedelssäkerhet och djurens välmående och hälsa. Råvarorna ska vara fria från salmonella och användningen av antibiotika (mikrobläkemedel) ska vara minimal. Färskhet kan vara ett kriterium genom att önska att hackade grönsakerna levereras inom 24 timmar efter hantering. Smak- och strukturtester kan användas. Numera kan allt fler miljöaspekter och klimatneutrala villkor lyftas in. Hur produkterna är förpackade, transportsträckor och -sätt osv.
Genom att utarbeta nya och bättre upphandlingskriterier kan vi bli bättre på att upphandla lokalproducerade och hälsosamma livsmedel i våra kommuner.
Kenth Nedergård 