Nyinvigning av Solf friluftsbad

Nu står vi äntligen här vid en splitterny simbassäng och ett Solf friluftsbad, som fått en välförtjänt renovering – efter de senaste årets besvärligheter.

Kenth Nedergård håller kommunens hälsning till friluftsbadet. (Foto: Marice Nedergård)

Simmöjligheter för Solfborna har länge varit en utmaning. Men går vi tillräckligt långt tillbaka fanns det många stränder och vikar att bada i för de första Solfborna. Här på Tackholmen fanns en av byns första hamnar. Stadsfjärden sträckte sig långt in mot Solfängarna och Söderfjärden var som namnet säger en stor fjärd. Men landhöjningen har gjort sitt och Solfbornas vattenområden börjar bli rätt knappa.

Jag hör säkert till de sista Solfborna, som hunnit simma vid Öjran (och det har jag faktiskt ännu ett fysiskt spår av, när jag skar upp stortån på en glasflaska och hamnade till sjukhuset för att sys…). När jag var liten bildade Solf ännu en gemensam kommun tillsammans med Sundom och då hade vi en gemensam strand i Kronvik, där man gick i simskola. Vid bildandet av storkommunen Korsholm 1973 överfördes Sundom till Vasa. Eftersom vi Solfbor gick miste om den badstranden inskrevs i samgångsavtalet att simmöjligheterna i Solf måste tryggas. Under ett antal år badade man också i sandgröperna i Kaschal, åtminstone i början av somrarna. Men det tog ändå fram till 2004 innan  friluftsbadet i Solf byggdes som ett samarbetsprojekt mellan Korsholms kommun och Folkhälsan i Solf-Sundom.

Bandklippning. (Foto: Marice Nedergård)

Friluftsbadet har betjänat Solfborna men 2018 började tiden för den dåvarande bassängen lida mot sitt slut. Garantitiden var visst 12 år och de sista användningsåren började de årliga reparations- och underhållskostnaderna stiga och något måste göras. En undersökningsrapport, som gjordes 2018-19 visade att anläggningen var i mycket stort behov av akuta åtgärder. Vattenläckageförlusterna och värmeförlusterna belastade anläggningens ekonomi. De beräknade kostnaderna för iståndsättandet av bassängen och installationen av rutschbanan blev höga och diskussionerna om friluftsbadets framtid blev igen en kommunal angelägenhet, vilket slutade med att badets finansiering lades på is förra året. När dessutom vattenledningen grävdes av i samband med skolans utbyggnad, var nog framtiden för friluftsbadet väldigt osäker.

Full fart i friluftsbadet. (Foto: Marice Nedergård)

Men då vaknade gräsrötterna. Ett stort antal föräldrar engagerade sig för badets framtid och Folkhälsan gav besked om en starkare roll i skötseln av friluftsbadet. Efter omfattande förhandlingar med kommunen under hösten 2020 kom man fram till en lösning, som innebar att kommunen iståndsätter friluftsbadet igen och överlåter det till Folkhälsan i Solf-Sundom, som tar ansvar för verksamheten från och med i sommar. Resurser för förnyande av friluftsbadet togs med i kommunens budget för år 2021.

Enligt avtalet förnyar kommunen huvudbassängens stomme och ytskikt och barnbassängens ytskikt, åtgärdar huvudbassängens presenningstak, bygger nya anslutningar till kommunens vatten- och avloppsledningsnät, förser vattenrutschbanan med trappa och vattenpump, installerar en utedusch mellan vattenrutschbanan och stora bassängen samt sköter om granskning och slutbesiktning av anläggningen.

Folkhälsan bjöd på plättar till besökarna. Närmare 300 plättportioner stektes under kvällen. (Foto: Marice Nedergård)

Nu har vi då i princip en helt ny bassäng, en barnbassäng med rutschkana (donerad av Lasse G), en ny utedusch och förnyade uteområden. Badets reningsanläggning har genomgåtts och förnyats. Ännu återstår några finjusteringar innan badet är helt klart.

Det förnyade friluftsbadet i Solf är nu klart för användning och jag hoppas på en lång, livlig och varm sommar – och höst – för alla intresserade Solfbor.

Simma lugnt!

Vattenjumpa.

Kommunens hälsning vid nyinvigningen av Solf friluftsbad 8.7.2021 hölls av samhällsbyggnadsnämndens ordförande Kenth Nedergård.

Söderskogens detaljplaneområde

Ett av de viktigaste ärenden vi behandlade på onsdagskvällens möte i samhällsbyggnadsnämnden var förslaget till detaljplan för Söderskogen i Tölby-Vikby. Området som tidigare var avsett för ett hästsportcenter får nu ett nytt liv som ett naturnära bostadsområde på nära pendlingsavstånd till t.ex. batterifabriksområdet i Granholmsbacken/Långskogen.

Korsholm planerar en helt ny by nära Gigavasa-området – här ska finnas 100 nya tomter, affärer och daghem (Vbl 24.6.2021)

Förslag till detaljplan för Söderskogens bostadsområde i Tölby-Vikby.

En bredare demokratisk representation med minsta möjliga marginal

Det blev en intressant diskussion och en mycket spännande och nervkittlande omröstning på denna mandatperiods sista fullmäktigemöte. Den fråga som väckte störst debatt under mötet, men även väckt mycken diskussion under själva processen, var förslaget till ny förvaltningsstadga för Korsholms kommun. Jag kommer inte att gå in på speciellt många detaljer i detta inlägg, men det är de facto frågan om en helt ny förvaltning av den politiska organisationen i Korsholm.

Den största diskussionen föranleddes av om styrelsen och utskotten ska bibehålla nuvarande antal eller minskas. Beredningen hade föreslagit en minskning till 11 medlemmar i styrelsen och 9 medlemmar i utskotten och byggnadsnämnden. Fler ledamöter i salen, inklusive jag, förespråkade nuvarande antal, dvs 13 medlemmar i styrelsen och 11 medlemmar i utskotten, för att på detta sätt möjliggöra en bredare förankring och också utrymme för de mindre grupperingarna/partierna i kommunen. De små partierna i Korsholms fullmäktige (KD, Sdp och Sf) var av samma åsikt, medan MSK förespråkade en slimmad modell tillsammans med beredningen.

Efter en lång diskussion blev det omröstning och en mycket spännande sådan. Slutresultatet blev det jämnaste möjliga 21-21 (en person var frånvarande) och ordförandes röst avgjorde. Fullmäktigeordförande Carola Lithén hade även hon röstat för en bredare modell och därmed blev förslaget det jag förespråkade: 13 respektive 11 medlemmar i kommunens ledande förtroendeorgan från 1.8.2021.

Bild över den nya organisationen efter torsdagskvällens omröstning.

I Korsholm kommer vi att övergå till en ordförande/utskottsmodell, där ordförande i de ledande utskotten (som de tidigare nämnderna kommer att kallas) kommer att bli en del av kommunstyrelse och få mycket mer uppdrag och ansvar. Det blir en bättre koppling mellan utskott och styrelse, men samtidigt en koncentration av den styrande makten.

Samhällsbyggnadsnämnden blir ett samhällsbyggnadsutskott. Bildningsnämnden blir ett bildningsutskott. Ett nytt välfärdsutskott bildas, som ska sköta kultur-, fritids-, ungdoms-, nykterhetsfrågor samt övriga välfärdsfrågor, som blir kvar i kommunen efter att social-. och hälsovården överförs till den nya samkommunen Österbottens välfärdsområde vid årsskiftet 1.1.2022. Koncernsektionen kvarstår. En ny tung framtids- och utvecklingssektion skapas underlydande styrelse, vilken får många nya uppgifter i syfte att föra kommunens utveckling framåt. Framför allt övertar sektionen en del av planläggningens uppgifter när det gäller att initiera och prioritera kommunens planläggningen och markanvändning. Det blir intressant att se hur denna organisation kommer att fungera!

Bild över kopplingarna mellan de olika förtroendeorganen efter torsdagskvällens möte.

Nedan publicerar jag en renskriven version av det inlägg jag höll i debatten om förvaltningsstadgan på fullmäktiges möte torsdagen den 10 juni 2021.

Jag ska inleda med att säga att jag hela tiden varit skeptiskt till den väldiga omändringen av kommunens förvaltningsstadga. Jag kommer att komma med en hel del kritiska synpunkter på slutresultatet och processen, men det gör jag eftersom det här är första och enda gången jag formellt och officiellt fått möjlighet att yttra mig i ärendet. Förslaget till ny förvaltningsstadga har diskuterats i aftonskolor och mellan möten och vi medlemmar har fått skicka hälsningar till kommittén, men det verkar som mina åsikter och farhågor i ringa utsträckning beaktats. Kalla mig konservativ om ni vill, men jag tycker inte man behöver ändra på det som funkar!

Vi står inför en massiv organisationsförändring, när kommunens social- och hälsovård ska överföras till den nya samkommunen Österbottens Välfärdsområde vid årsskiftet. Men jag tycker det hade bra hade räckt med att se över de funktioner som överförs och lämnar kvar i kommunen och inte röra det övriga. Såväl bildningssektorns som samhällsbyggnadssektorns uppgifter fortsätter rätt oförändrat. Men tydligen har tanken varit att när det är dags att förändra, ska man förändra ordentligt.

Förra gången när man gjorde en större ändring, var för nio år sedan, när samhällsbyggnadsnämnden skapades. Tidigare hade man haft en organisation med en skild planläggningssektion, utvecklingssektion och en teknisk nämnd och det upplevdes att verksamheterna inte fungerade som de borde.

Man inrättade en samhällsbyggnadsnämnd, som fick allt från planläggning till planering och verkställande av kommunens investeringar – en massiv mängd uppdrag, vilket jag i inledningsskedet var bekymrad över, som ordförande i den nya samhällsbyggnadsnämnden. Men med tiden började vi lära oss rutinerna och såväl de förtroendevalda som tjänstemännen hittade ett fungerande samspel, som ledde framåt och vi började prestera både planer och investeringsprojekt i snabbare och önskad takt.

Samtidigt fanns det andra organ, som inte fungerat lika bra under de senaste mandatperioderna. Men jag tycker fortfarande inte man borde ändra på det som funkar, bara för att något annat inte funkar. Bäst vore det att koncentrera sig på att fixa problemen. Nu vill man ändra på detta system och flytta över de strategiska planläggningsfrågorna till en framtids- och utvecklingssektion och återigen initiera en modell som splittrar på planläggningsärendena. Jag är inte säker på att det är rätt väg att gå, men nu blir det så. Jag tror nog att framtids- och utvecklingssektionen kunde hitta alldeles tillräckligt med väsentliga utvecklingsuppgifter ändå för att föra kommunen framåt.

Den andra stora ändringen som nu genomförs, är skapande av en ordförande/utskottsmodell, där ordförandena i de nya utskotten bildar en styrelse tillsammans med några till.  Det är nog en bra tanke, men eftersom man samtidigt tänker minska antalet personer i såväl styrelse som utskott, kommer det att bli en maktkoncentration oberoende om man vill det eller inte. Färre personer kommer att bestämma över mycket mer!

Det sägs att antalet förtroendeuppdrag minskas och platser nog räcker till för alla. Men efter att matematiskt fördela platserna i den nya organisationen i kombination med de kopplingar som finns, konstaterar jag att valmöjligheter inskränks betydligt och samma person hamnar att sitta på flera stolar oberoende om man vill eller inte. Teoretiskt ska nog platser finnas åt alla fullmäktigemedlemmar, men pga av hur verkligheten ser ut, fördelningen inom Sfp och mellan de olika partierna och resultatet i kommunalvalet, kommer nog inte alla att få vara med på allvar. Det kunde åtminstone hjälpas upp en hel del med att tillåta fler medlemmar i styrelse och utskott.

Det kommer det att krävas ordentliga uppoffringar av de invalda och personerna på specifika poster, som ska vara beredda att prioritera sin fritid (och delar av arbetstid) för politiska förtroendeuppdrag. Jag förespråkar fortsättningsvis en modell med fler förtroendevalda och bred demokrati ”nära dig” – och hur det går får vi väl se efter dagens behandling.

Att inte de nuvarande nämnderna fått ge några utlåtanden under processens gång, tycker jag är svagt. En fungerande strategi borde syfta till att få med alla i processen. Och för att en strategi ska börja fungera borde man få alla att känna sig delaktiga och inkluderas i utvecklingsarbetet – där har man missat, vilket märkts både i förhandsdiskussionerna och under denna debatt.

Jag kommer ändå inte att komma med några ändringsförslag, för det tjänar ingenting till (förutom antalet förtroendevalda). Jag anser att vi hade klarat oss med en mindre revidering av förvaltningsstadgan, men nu står vi här och måste antagligen anpassa oss till denna nya modell – och då får vi lov att göra det bästa av situationen – de av oss som fortsätter efter söndagens kommunalval!

Slutresultatet efter diskussionen och omröstningen blev tack och lov att beslutsfattandet breddas och fler personer får möjlighet att delta i det faktiska politiska arbetet. Nu återstår det att se hur platserna fördelas efter söndagens kommunalval och hur kommunen ska styras framåt under de kommande fyra åren!

Kom ihåg att rösta på söndag – och rösta gärna på nr 55 i Korsholm, för jag har fortsättningsvis intresse av att arbeta för Korsholm som en självständig välmående kommun i Vasaregionen!

Korsholm ska fortsätta vara en trygg, välmående och självständig kommun i Vasaregionen med ekonomin i skick

Jag vill gärna fortsätta att bygga framtidens Korsholm tillsammans med mina kollegor och kommuninvånare.
Jag har varit förtroendevald i både Korsholm och Korsnäs under 30 år redan. För tillfället är jag invald i kommunfullmäktige i Korsholm och fungerar som ordförande för samhällsbyggnadsnämnden.
Jag jobbar som verksamhetsledare för Världsarvet Kvarkens skärgård.
Till mina främsta intressen hör musik i alla former. Jag är en aktiv kulturkonsument, går gärna på konserter och teater samt sjunger i kör. Samlar på vinylskivor 🙂
Jag är bosatt i Solf, gift och har två vuxna barn.

…om välskött ekonomi och näringsliv

Korsholm ska fortsättningsvis vara en välmående självständig kommun i Vasaregionen med ekonomin i skick. I en välskött kommun trivs såväl kommuninvånarna som näringslivet bäst.
Korsholm är en företagarvänlig kommun. Vi vill stärka förutsättningarna för företagsamhet i vår region. Nya företagsområden skapas runt om i kommunen och ger fina möjligheter till nyetableringar.
Världsarvet Kvarkens skärgård är ett unikt besöksmål, som behöver fortsatta satsningar för att hantera de allt ökande besöksströmmarna.
Korsholm erbjuder god service på de bägge nationalspråken. Det ska vi fortsätta med!

…om välmående kommuninvånare

Våra unga är vår framtid – förebyggande insatser är a och o i bildningen. Vi ska skapa ett modernt och framåtriktat skolcentrum i Smedsby med en kreativ inlärningsmiljö som stärker och tryggar en levande, attraktiv och mångsidig bildning. Tillgång till trygga vuxna, tillräckliga resurser i form av professionella handledare och pedagoger behöver finnas i alla skolor.
Både i kommunen och det nya välfärdsområdet måste vi säkra en heltäckande och lättillgänglig vård för våra kommuninvånare i livets alla skeden.
Kultur i alla former bidrar till invånarnas välmående. De flesta kulturella åtgärder är frivilliga åtaganden, men betydelsen för invånarnas välbefinnande kan bara uppskattas.

…om boende och byggande

Korsholm ska var en trygg och trivsam kommun att bo i och vi ska fortsätta skapa trevliga bostadsområden runt om i hela kommunen. Hela Korsholm ska leva. En fungerande infrastruktur med vägar, vatten och avlopp, samt tillgång till kommunal service inom rimliga avstånd.
I kommuncentrum ska vi skapa ett levande och modernt centrum för alla åldrar med modernt höghusbyggande och möjlighet till mångsidiga aktiviteter och shopping.

…om Solf

En plats där alla från barn till åldringar skall trivas och få den service de behöver.
Jag har jobbat för ett ändamålsenligt daghem, utbyggnad av Solf skola och förnyande av friluftsbadet. Nu ska resten av Solf centrum planeras och få nytt liv. En ny fotbollsplan och hall för idrottsaktiviteter är på gång. Rivning av oanvända byggnader i Solf centrum bör göras för att skapa utrymme för nya verksamheter.
Bostadsområdena vid Hägnan och Wahlrooska är under arbete, men fler nya bostadsområden behövs för en fortsatt positiv utveckling i Solf. Fler bostäder behövs, såväl hyres- som ägobostäder, för unga och äldre.
Lättrafikleden mellan Vikby/Tölby och Solf planeras som bäst och sedan behövs en fortsättning mellan Munsmo och Sundom. Då har vi den fungerande friluftsleden runt Stadsfjärden som efterlyses.

Lättrafikled mellan Solf och Vikby

På Korsholms kommun prioriteringslista över byggande av lätta trafikleder längs allmänna vägar från 2015 finns Strandvägens lättrafikled mellan Solf och Vikby på plats ett. År 2018 anhöll samhällsbyggnadsnämnden första gången om budgetmedel för Strandvägens lätta trafikled i investeringsbudgeten 2018. Då var man ännu inte mogen att fatta beslut i frågan. Behovet har inte försvunnit, utan snarare ökat, och i samband med budgetbehandlingen för 2021 fanns äntligen ett anslag för planeringen i kommunens budget. Nu ska planeringen sätta igång och snart har vi en färdig vägplan och så småningom får vi hoppas på finansiering för vägprojektet.

Under många år har NTM-centralen varit njugg till att bygga och anlägga lättrafikleder, men vi har kunnat skönja en ändring från statsmakten de senaste åren. Det verkar igen finnas resurser för detta ändamål, men för att komma i åtnjutande av dessa, behöver det finnas planer att verkställa. I fjol fattades kommunala beslut i Korsholm och Vasa om att gemensamt bygga ut lättrafikleden mellan Merikaarto och Höstves genom Veikarsområdet. Finansieringen delas mellan Korsholms kommun, Vasa stad och NTM-centralen. Den planeringen pågår och kommer antagligen att verkställas under år 2022.

Följande projekt att ta itu med är lättrafikleden mellan Vikby och Solf. Nu har Korsholms kommun i samarbete med NTM-centralen i Södra Österbotten inlett planeringen för en 4,6 kilometer lång cykelväg mellan Solf och Vikby. Det konkreta planeringsarbete kommer att skötas av Ramboll Finland Oy. Lättrafikleden ska gå mellan Lappräntvägen i Vikby och Långmossvägen i Solf. Planeringen inkluderar även en ny anslutning till Tölby, flera underfarter under landsvägen samt andra anslutningar.

En trafiksäkerhetsplan för Vikby-Tölby-Solf, där både Strandvägen och Tölby-Vikbyvägen ingick, uppgjordes medan jag satt med i tekniska nämnden i början av 2010-talet. Redan funderades på det på lämpliga lösningar för trafiken längs Strandvägen, befintliga korsningsområden och över/underfarter. Då var det aktuellt att anlägga ett hästsportcenter med mycket ny trafik mellan Tölby och Vikby. De planerna har nu skrinlagts och idag håller området på att planeras för bostäder. Den planeringen blir ännu mer aktuell nu när det börjar röra på sig vid batteriområdet och nya industrier håller på att etablera sig med arbetskraftsinflyttning som följd. För att bostadsområdets planering skall kunna färdigställas är det också viktigt att trafiklösningarna till och från Söderskogens bostadsområde, som området nu heter, får en trygg lösning.

Egentligen borde inte en kommun driva denna typ av planer, men eftersom Korsholm vill få projektet framåt samtidigt som det saknas tillräckliga resurser inom NTM-centralen, är det här det bästa sättet att komma i gång. Efter att planeringen är klar, kan vi börja lobba för att få statliga bidrag för att verkställa planerna. Med tanke på den utveckling, som är på gång söder om Vasa, är det just nu rätt tid för denna typ av projekt.

https://www.vasabladet.fi/Artikel/Visa/467433

GigaVasa

Det absolut största projektet i Vasaregionen de närmaste åren kommer att vara utvecklande av det sk batterifabriksområdet/GigaVasaområdet. Området omfattar totalt ca 184 hektar och befinner sig på bägge sidorna kommungränsen i Korsholm (Granholmsbacken) och Vasa (Långskogen). Var det slutar vet vi ännu inte idag, men vi måste ha beredskap både i Korsholm och Vasa att förbereda bästa möjliga resultat.

Den ursprungliga detaljplanen för området godkändes i oktober 2018. Under vintern 2020-21 har planerna preciserats och en utvidgning av gällande plan har gjorts för att möta användarnas behov. Framför allt gäller det att öka på den maximala byggrätten från 0,3 till 1,3 genom att öka byggnadshöjden. Enligt planerna ska en byggnadshöjd på maximalt 40 meter vara möjlig pga begränsningarna kring Vasa flygfält.

Vasa stad godkände den reviderade detaljplanen för sin del av området (Långskogen) den 29 mars 2021. Korsholms kommunfullmäktige godkände den 15 april 2021 den reviderade detaljplanen för sin del (Granholmsbacken). Och redan nästa vecka får vi nästa nyhet. Förhandlingarna med potentiella etableringar har skötts av i första hand av Vasa stads ledning. Måndagen den 19 april presenterar Vasa stad den första konkreta nyheten beträffande etablering på GigaVasa-området. Det blir intressant att höra.

Hela GigaVasa-området sett från söder. Korsholms del är den som syns närmast i bild.

Stora utmaningar för kommunen och regionen

Det som gör planerna utmanande förutom storleken är att området i sig är så gott som oexploaterat än så länge. All infrastruktur skall planeras och byggas från grunden. Alla möjligheter finns med flygfält, järnväg och riksvägar inom rimliga avstånd, men alla anslutningar måste byggas ut. El, vatten och avlopp finns tillgängliga i anslutning till området. Några större skyddsområden finns inte, men mindre delar av det planerade området berörs av skyddsbestämmelser, som beaktats under hela processen.

I samband med revideringen av detaljplanen har vi också fått uppgifter på vilka summor vi talar om i sammanhanget. När (och om) hela området har byggts ut har följande belopp använts och genererats:

  • Byggande av gator och vägnätet kostar uppskattningsvis 30 miljoner euro (gemensamt)
  • Åtgärder utanför området: planskild vägkorsning, järnvägssidospår, underfarter för järnvägsspåret, byggande av elledningar; totalt 23 miljoner för Korsholms del

Intäkterna kunde uppgå till cirka 87 miljoner fördelade enligt:

  • Byggrätter på området 23 miljoner euro
  • Anslutningsavgifter 20 miljoner euro
  • Bygglovsavgifter 5 miljoner euro
  • Fastighetsskatteintäkter 39 miljoner euro

På området genereras maximalt 6800 arbetsplatser, vilket ger avsevärda indirekta effekter i form av kommunalskatteintäkter och samfundsskatteintäkter. I byggnadsskedet uppstår betydande sysselsättningseffekter i storleksklassen 44000 årsverken. 26000 av dessa årsverken riktas till byggbranschen och resterande del till andra branscher. Totalt möjliggör planerna byggande av cirka 1,4 miljoner m2, vilket innebär cirka 3,6 miljarder euro i investeringar i byggnader, teknik och områden. 

Vi hoppas också på betydande statliga stöd för utvecklandet av området. I den regionala återhämtningsplanen för Österbotten, som Österbottens förbund uppgjort, omnämns totala satsningar på 700 miljoner euro till landskapet. För Giga Vasa-området har en summa på 97,3 miljoner kalkylerats, i vilket ingår de offentliga åtgärderna, som behövs för att iordningsställa området.

Siffrorna, som presenterats ovan, baserar sig endast på kalkylering och prognostisering enligt nuläget och skall inte huggas i sten. Ingen vet idag vad slutresultatet kommer att bli, men det kan vara bra att ha en uppfattning om storleksordningen i sammanhanget.

Tillsammans skapar vi en ännu mera framgångsrik och energisk Vasaregion

Etableringen av kemisk storindustri i området skapar en exceptionellt stor tillväxtpotential i Vasaregionen. Men den naturliga befolkningsökningen och utbudet av arbetskraft kommer knappast att finnas inom den egna regionen. En massiv inflyttning kommer att bli nödvändig och bör planeras och förberedas parallellt med industrietableringarna. Bostäder, tomter, fungerande trafikförbindelser och kommunal service för regionens nya invånare skapar nya utmaningar, som måste skötas på bästa möjliga sätt.

Samtidigt innebär det nya industriområdet nya förutsättningar för utvecklande av regionens övriga näringsliv och en växande ekonomi. Nya arbetsplatser och invånare behöver ny service av alla tänkbara slag.

För att verkställa alla planer och fortsatt utveckling behövs mera tid och resurser. I kommunens budget de kommande åren måste vi skapa utrymme för de kommande satsningarna. Allt behöver inte göras på nolltid, men det måste finnas beredskap att möte förväntningarna och de konkreta behoven. Bara vi spelar våra kort rätt, kan vi starta resan mot en ännu mera framgångsrik och energisk Vasaregion!

Solf skolas nya del besiktad och mottagen

Den 9 mars 2021 kunde Korsholms kommun efter genomförd mottagningsbesiktning ta emot utbyggnadsdelen av Solf skola. Bygget har gått snabbare än väntat och byggnaden har blivit färdigställd i förtid, utan att äventyra nödvändiga väntetider.

I nedre våningen kommer i huvudsak förskolan att husera. Förskolan får utbildnings- och allmänna utrymmen för ca 50 elever och flyttar verksamheten från nuvarande dagis. Dessutom får förskolan ett avskilt och utökat område för utevistelse. Ett skilt avlämnings- och hämtningsområde för förskolans vårdnadshavare och en egen parkering för 12 bilar har anlagts invid Solfvägen.

Första våningen går i ljusa och blåa färger.

På andra våningen finns nya utbildningsutrymmen för ca 80 skolelever. Det innebär 4 nya ljusa klassrum, 2 grupprum samt ett utrymme för speciallärare. På första våningen finns även två grupprum för specialundervisning för skolans behov.

Andra våningen går i gröna och ljusa färger. Ett stort grönt fönster i korridoren ger mycket ljus.

Bygget har varit relativt enkelt. Tillbyggnaden är i två plan och den har byggts ihop med befintlig skolbyggnad. Våningsytan i nya delen är 944 m². Utrymmena består i huvudsak av klassrum och sociala utrymmen. Inga kök, större våtutrymmen eller utrymmen med speciella bestämmelser har byggts, eftersom de finns i den befintliga delen. Arbetet har gått smidigt och utan överraskningar. Det enda som egentligen återstår nu är iordningsställande av de yttre områden, men de får vänta till vi var varmare väder.

Ny modern teknik finns i alla undervisningsutrymmen.

Mottagningsbesiktningen 9.3.2021 sköttes utan större bekymmer och diskussion. Dialogen har fungerat bra mellan Korsholms kommun och Tom Knip Ab. Det finns gott om tid att sköta eventuella kompletterande arbeten fram till skolstarten hösten 2021. Senare i vår färdigställs enligt överenskommelse de yttre områdena. Men redan nu får personalen börja inspektera undervisningsutrymmena och fundera på hur de bäst ska inredas för att fungera så bra som möjligt.

Enligt beslut i samhällsbyggnadsnämnden kommer ännu köket i tidigare delen att byggas om med en förstorad disklinje för att bättre kunna hantera det större antal elever (både skolelever och förskoleelever), som får sin mat i samma matsal i skolan. Den ombyggnaden sker i sommar.

Ett stort tack riktas till alla involverade. Bygget har fortlöpt utan större bekymmer och mottagningsbesiktningen sköttes även den bekymmersfritt. Efter att ytterområdena och ombyggnaden i köket färdigställs i sommar har vi en stor och fin skola med ändamålsenliga inlärningsmiljöer där alla Solfbarn ska trivas från förskolan upp till sjätte klass.

Ny framtid för friluftsbadet i Solf

Igår 28.10.2020 tog vi ett stort steg framåt för en framtid för friluftsbadet i Solf. I höst har flera möten hållits med Korsholms kommun/samhällsbyggnadsnämnden samt föreningar och aktiva föräldrar i Solf och det har lett till ett resultat med stort R. Ett avtal om skötseln av friluftsbadet har förhandlats fram och nödvändiga resurser för iståndsättning av badet har lyfts in i nämndens budget.

Ni minns kanske de bekymrade minerna och den hopplösa situationen senaste sommar, när det visade sig omöjligt att öppna friluftsbadet för en ny säsong. Nödvändiga reparationer hade inte verkställts pga sparåtgärder och dessutom hade vatten- och avloppsavslutningarna grävts av i samband med utbyggnaden av Solf skola.

Vid sommarens behandling i nämnden beslöts att kommunens tekniska verk utreder vilka kostnader, som behövs för att iståndsätta badet. Dessutom krävs det att man hittar en aktör, som är beredd att överta verksamheten och skriva ett avtal om skötseln framöver.

Följande åtgärder lovar kommunen att göra inför nästa säsong enligt avtalet:

  • Huvudbassängens stomme och ytskikt förnyas
  • Barnbassängens ytskikt förnyas
  • Åtgärda huvudbassängens presenningstak till de delar det är möjligt
  • Nya anslutningar till kommunens vatten- och avloppsledningsnät byggs
  • Vattenrutschbanan förses med trappa och vattenpump, inklusive 2 st nödstoppar till pumpen
  • Installation av en utedusch mellan vattenrutschbanan och stora bassängen
  • Kommunen sköter om granskning och slutbesiktning av anläggningen efter utförd renovering samt testkörning av vattenrutschbanans vattenflöde samt hela anläggningen före den tas i bruk
  • Kontroll och justering av luftvärmepumpens funktion

Enligt överenskommelse ska renoveringsarbetena slutföras senast 15 juni 2021 så att badanläggningen kan tas i bruk senast 30.6.2021.

Folkhälsan i Solf-Sundom rf har tagit på sig ansvaret att sköta om friluftsbadet. Till sin hjälp kommer de att ha engagerade föräldrar och andra föreningar i Solf, däribland Solf IK, Solf Hem och skola samt Solf byaråd. Dessutom finns det företag, som lovat ställa upp med arbetshjälp där det behövs.

Såhär beslöt vi i samhällsbyggnadsnämnden 28.10.2020: ”Samhällsbyggnadsnämnden godkänner avtalet gällande Solf friluftsbad och arrendeavtalet för friluftsbadets område med föreningen Folkhälsan i Solf–Sundom r.f. Nämnden håller fast vid sitt förslag till investeringsbudget 2021 och anhåller om att kommunstyrelsen och –fullmäktige beviljar 110 000 euro för iståndsättning av Solf friluftsbad inför badsäsongen 2021.”

Summan finns i nämndens budgetförslag för år 2021 och vi utgår från att varken kommunstyrelse eller kommunfullmäktige kommer på andra tankar under höstens budgetförhandlingar.

Jag riktar ett tack till framför allt Jenny Råholm som representant för föräldrarna i Solf och Lena Granholm från Folkhälsan i Solf-Sundom samt alla andra involverade, som drivit på och sett att det blivit möjligt att hitta en lösning för att gå vidare i frågan.

Satsningar på nya företag och invånare i Korsholm

Vad gör vi egentligen i Korsholm när det gäller satsningar på nya invånare och företag? Den här verksamheten väcker sällan några större rubriker i dagspressen, men som förutsättning för kommunens vidare utveckling är den livsnödvändig.

Den senaste mandatperioden har vi satsat cirka 11 miljoner euro på att planera, bygga och förbereda livsutrymmen för nya invånare och företag i Korsholm.

De största satsningarna har gjorts på Smedsby centrum, som fått en ordentlig ansiktslyftning med ett helt nytt upplägg på vårt ”shared space”- centrumområdet med ett nytt torg, hybridkvarter och flera kommande höghussatsningar. Här har det förutom satsningarna ovan jord även krävts ordentliga satsningar under jord med hantering av ytvatten, dricksvatten och avlopp.

Smedsby torg
Foto: Mikael Nybacka/Vasabladet

De största satsningarna för nya bostadsområden har gjorts i Böle (Hemskog I och Svedjevägen), Smedsby (Storgårds, Gäddadalen, Fattigmarksvägen), Singsby (Trollkuniback) och Petsmo (strandnära bostadsområde).

Dessutom har områdena i Toby (Hagnäsbacken), Solf (Björngärdan), Kvevlax (Herrgårdsbacken), Böle (Backsveden), Kvevlax (Mararna) utvidgats och färdigställts.

Inom de närmaste åren planeras nya satsningar bl.a. i Smedsby (Äppeldalen), Solf (hästnära boende vid Wahlrooska, Hägnan i centrum), Vikby (Söderskogen), Kvevlax (Ahlskogska området). Dessutom fortsätter utvidgningen av bosättningen i Böleområdet (Hemskog II), eftersom trycket är väldigt hårt på detta populära område.

Nu i höst har kommunens tomter på Storgårdska området kommit ut till försäljning. För den som vill bosätta sig i kommunens absoluta centrum med nära till all service, gäller det att smida snabbt, för tomterna är attraktiva och säljs till högstbjudande enligt anbudsförfrågan. Anbuden ska skickas in med post eller epost senast 2.11.2020 kl. 8.00 för att vi ska kunna dela ut dem ännu i höst.

Delgeneralplanen för Karperö-Singsbyområdet blev klar i fjol och i höst ska vi förhoppningsvis godkänna den nya delgeneralplanen för Kvevlax kyrkoby. För tillfället håller vi på med delgeneralplanen för Helsingby-Toby-området och Replot kyrkby.

Den senaste mandatperioden har vi satsat cirka 4 miljoner euro i utvidgning av Fågelbergets industriområde i Smedsby och nybyggnad av Vikby II. På Fågelberget finns dessutom ett specialområde för företag inom cirkulär ekonomi, vilket är väldigt unikt vill jag påstå för hela regionen. Tomterna på Fågelberget går år i jämn takt och på Vikby II var det svårt i början , men nu är alla lediga tillgängliga tomter reserverade och de sista tomterna färdigställs.

Nya industriområdet på Fågelberget med Stormossen och Westenergy i bakgrunden. (foto Rurik Ahlberg)

De närmaste åren ska vi fortsätta med att planera och utvidga Vikby I området, Kvevlax industriområde, Fågelberget samt Långskogens gemensamma område med Vasa (sk batterifabriken). Många av de nya företagen, som etablerar sig i Korsholm gör det efter förhandlingar med även andra kommuner, men som kommit fram till det att det är både ekonomiskt och logistiskt rätt att satsa på Korsholm, vilket visar att vi nog gör en del del rätt.

10 år som ordförande i Sfp:s kommunorganisation i Korsholm

En tioårig bana som ordförande för Sfp:s kommunorganisation är över. 2010 valdes jag till ordförande i kommunorganisationen och nu, 10 år senare år 2020, lämnar jag över klubban åt min efterträdare – Tomas Bäck från Karperö, gamla Korsholm.

Det har varit 10 mycket varierande år. Många har gått förbi utan större debattämnen, men speciellt på senare tid har debattens vågor gått höga i Korsholm. Vi har inte alltid kunnat enas i kommunorganisationen, inte heller i Sfp-gruppen eller fullmäktige. Det är väl egentligen en övermäktig uppgift att försöka sammanhålla Finlands största fullmäktigegrupp – Sfp i Korsholm med 35 medlemmar.

Sfpare från Korsholm, Kvevlax, Norra Korsholm, Replot-Björköby, Smedsby-Böle och Solf samlade till årsmöte och kickoff inför kommunalvalet 2021 invid landmärket Replotbron i juni 2020.

Kommunalval

Kommunalvalet 2012 blev min första utmaning. I valet 2008 hade Sfp fått 6853 röster (71,2 % av alla avgivna röster) och 32 mandat i kommunfullmäktige. Vi gick in för att förbättra vår position i kommunalvalet och det lyckades. Vi utökade antalet röster till 6891 (70,7 %), och tack vare fördelaktig valmatematik lyckades vi erövra ett mandat till i kommunfullmäktige och hade 33 mandat perioden 2013-2017.

Hösten 2016 borde det igen ha blivit kommunval, men lagen ändrades och följande val skedde först våren 2017 och den nya fullmäktigeperioden inleddes 1.6.2017. Tack vare ett gott samarbete och en aktiv kampanj lyckades Sfp åter en gång utökade röstskörden och håvade detta val in hela 7600 röster (73,1 %). Tack vare den ökade röstskörden erövrade vi ytterligare två mandat i kommunfullmäktige och den innevarande mandatperioden har Sfp innehaft hela 35 mandat.

Förutom själva kommunalvalet har det varit en ännu större utmaning att fördela förtroendemannaplatserna efter kommunvalet. Inom Sfp i Korsholm har vi dels ett gammalt samarbetsavtal mellan primärkommunerna att ta hänsyn till, dels bör vi beakta resultatet i valet när vi fördelar nämndplatserna och framför allt ordförandeposterna på de tyngsta posterna. Ibland kan vi enas, ibland blir det omröstning. Sällan blir alla nöjda, men till sist brukar vi ändå få ihop både fungerande styrelse och nämnder och kan koncentrera oss på att jobba med det som vi valts för – att fortsätta utveckla Korsholm till den ledande landskommunen i Österbotten och Svenskfinland.

Våren 2021 kommer nästa val och vi ska hoppas att Sfp-vindarna fortfarande blåser både friskt och gynnsamt. Partiet har de senaste åren ställt upp prognos och målsättningar för de olika kommunerna och i nästa val är man helt nöjd om vi bevarar vår nuvarande röstmängd (7600 röster). Vi ska dock inte vila på lagrarna utan se till att vår positiva trend fortsätter.

Övriga val

Förutom kommunalval har vi under den gångna tioårsperioden även haft flera riksdagsval, EU-val och presidentval. Sfp:arna i Korsholm är trogna röstare och röstmängden har ökat från 7577 röster år 2011, 7882 röster år 2015 och hela 7989 röster i senaste riksdagsval 2019. Regionalt tappade Sfp ett mandat i valet 2015, men tack vare Korsholmarnas och många andras röster, lyckades vi återerövra det fjärde mandatet våren 2019.

Det som blir den stora utmaningen i kommunalvalet 2021 är kandidatnomineringen. Det maximala antalet kandidater som får nomineras är 64 stycken. I valet 2012 nominerades 57 kandidater. I valet 2017 nominerades 54 kandidater. Nu vilar det på kommunorganisationens och lokalavdelningarnas ansvar att det antalet inte får underskridas. Varje kandidat medför röster till partiet och i slutänden kan det vara enskilda röster, som avgör mandatfördelningen i fullmäktige och antalet platser i kommunstyrelse, nämnder och andra förtroendemannaorgan.

Stora debattämnen

Den senaste perioden har mycket kretsat kring en eventuell kommunfusion med Vasa, vilken röstades ner efter stundtals häftiga debatter, såväl vid offentliga möten, i pressen, på facebook såsom slutligen i kommunfullmäktige. Vi får hoppas att vi ska kunna lägga den debatten bakom oss och fortsätta att utveckla Korsholms kommun på det sätt som den livskraftiga landsortskommunen förtjänar. Kommunekonomin är och kommer att förbli ansträngd och varje kommunalt beslut ska tåla även en kommunalekonomisk granskning.

Vid senaste fullmäktigemöte tog vi beslut om att överföra kommunens social- och primärvården till Österbottens välfärdsområde från år 2022. Detta kommer att innebära en stor omställning för de beslutsfattare, som blir invalda i nästa kommunalval. En stor del av kommunens budget och verksamhet överförs till en samkommun och kvar lämnar den grannlaga uppgiften att sköta om kommunens övriga verksamhet med en allt mindre budget.

Jag ska tacka för förtroendet jag haft för att leda Sfp:s kommunorganisation i tio år och lämnar tryggt över ordförandeklubban till Tomas Bäck, som får axla ledarrollen under nästa års kommunalval och måhända några år till.

Kenth Nedergård

Sfp:s kommunorganisation i Korsholm

Ordförande 2010-2020.