Ja till utbyggnad av Solf skola

Efter omröstning i fullmäktige 12.12.2019 godkändes mitt förslag att anslaget för utbyggnad av Solf skola, som i budgetförslaget fanns infört på åren 2021-22, återförs till åren 2020-21, vilket följer vårt tills vidare gällande beslut fattat i kommunfullmäktige 15.11.2018 och som också fanns i bildningsnämndens ursprungliga budgetförslag före kommunstyrelsens behandling.

Omröstningen – eller egentligen de två omröstningarna – blev jämna. Trots att såväl bildningsnämnden med beaktande av elevantalet förordat en utbyggnad som samhällsbyggnaden i enlighet med förra årets budgetbeslut inlett planeringen av tillbyggnaden, blev diskussion lång och resultatet osäker. Det fanns till och med 11 personer i fullmäktige som tyckte att skolan i Solf överhuvudtaget inte behöver byggas ut. Däribland hittar vi förutom MSK:s representanter, även styrelseordförande Samuel Broman tillsammans med Sfp:arna Ralf Degerlund, Åsa-Britt Snellman, Christoffer Ingo, Jens Knipström, Mika Mäkisalo och Rolf Sund. Tack och lov segrade förnuftet och tanken på skolbarnens väl och ve i Solf i den avgörande omröstningen, då mitt förslag segrade med siffrorna 22-20 med en nedlagd röst.

Diskussionen fortsätter och flera månader efter den avgörande och demokratiska omröstningen, får vi Solfbor så gott som dagligen gliringar och sura uppstötningar angående detta beslut. Utbyggnadsbeslutet har skjutits fram under flera år och budgetbehandlingar. Jag dristar mig till och med att spekulera i att om inte beslutet fattats i december 2019, finns det en risk att utbyggnaden aldrig blivit av. Men diskussionerna inverkar tack och lov inte på processen, utan planeringen går vidare och vi ska sträva till att spaden kan sättas i marken direkt efter skolavslutningen sommaren 2020, som det är tänkt.

Här följer mitt huvudsakliga anförande från fullmäktiges budgetmöte i december, där jag presenterade en historisk överblick över skedena från nya Solf skolas byggnad 2011 till dagens situation.

Solf skola har väntat på en utbyggnad pga av elevantalet egentligen sedan invigningen 2011. Skolan byggdes enligt det dåvarande behovet, eftersom det var det elevantal som kommunen fick statsbidrag för, ca 140 elever. Skolan blev egentligen för liten redan följande läsår. 2011 räknade man med cirka åtta klasser + delningar. Detta läsår har man 12 klasser + delningar, vilket gör att personalen och eleverna varit tvungna att använda alla skrymslen och vrår för att överhuvudtaget kunna bedriva en vettig undervisning. Detta läsår är det 188 elever i skolan och nästa läsår närmar vi oss 200-gränsen (196 enligt nu gällande prognos). Därefter minskar elevantalet igen, men om kommunens framtidsstrategier och planer söder om Vasa verkställs inom de närmaste åren, kommer behovet att öka igen.

Förskolan har de facto ända sedan 2011 saknat ändamålsenliga utrymmen och verkar idag i fd lärarbostäderna i Solf. Vi har fortfarande daghemsavdelningar som verkar i externa oändamålsenliga utrymmen, trots att vårt nya utbyggda daghem kunde tas i bruk i höst. Det verkar som om våra prognoser inte helt håller streck…

Planeringen av utbyggnaden har redan inletts och det första utkastet till utbyggnad har redan presenterats för användarna. Om mitt förslag godkänns, kan processen kan gå vidare utan avbrott och planeringen av Solfprojektet blir klart under vårvintern, upphandlingen göras under våren och byggstart ske sommaren 2020 för att stå färdigt till skolstarten 2021. På så sätt får vi ett efterlängtat projekt från agendan och fler nöjda kommuninvånare.

Jag har även diskuterat med kommunens ledning på tekniska sidan och därifrån fått signalen att för att effektivt utnyttja våra kommunala resurser inom samhällsbyggnaden, borde vi få igång något byggprojekt under nästa år, för att inte allting ska påbörjas år 2021 och pågå parallellt med överansträngd personal som följd. Att nu skjuta på projektet är inte vettigt, speciellt inte till åren 2021-22, för då och flera år framåt kommer vi att behöva fokusera på Smedsby skolområdes mångmiljonsatsningar. Hur vi än försöker forcera med Smedsby skolcentrum, kommer ingen byggnation att inledas förrän tidigast till senhösten 2020 och förmodligen skriver vi våren 2021 innan alla är överens och all planering och upphandling är genomförd och vi vet vad som ska göras, i vilken ordning och med vilken tidtabell. Mitt förslag ändrar inte på tågordningen, då det gäller Smedsby skolcentrum, utan jag hoppas att planeringen och förverkligandet ska gå vidare enligt plan.

Enligt bildningsnämndens ursprungliga förslag, har även de utgått från att utbyggnaden i Solf blir av enligt beslutet i budgetbehandlingen 2018, eftersom vi annars hamnar att ta till dyrbara tillfälliga lösningar i Solfområdet för att överhuvudtaget kunna bedriva ändamålsenlig och lagstadgad undervisning. Egentligen borde vi redan till läsåret 2020-21 ha en lösning förberedd för att tillfredsställa det verkliga behovet, men jag har förstått på användarna att man i dagsläget nöjer sig med en färdig utbyggnad till läsåret 2021-22.

En utbyggnad har varit på förslag åtminstone så länge jag har suttit i kommunfullmäktige, men har alltid skjutits framåt, för att andra projekt gått före i kön. Enligt 2013 års budget skulle den byggas 2017. Enligt 2016 års budget 2019-20 och enligt både 2018 och 2019 års budget 2020-21. Nu vore det äntligen dags att förverkliga våra långsiktiga planer och inte ännu en gång avbryta ett påbörjat projekt. Projektet har de facto redan påbörjats och framskjutits en gång. Skjuter vi fram projektet åter en gång, är jag rädd att vi igen hamnar att vänta på obestämd tid, och åter en gång kastar vi använda planeringsresurser i skräpkorgen.

https://www.vasabladet.fi/Artikel/Visa/337212

Planen för Karperö-Singsbyområdet klar – dags för utveckling och inflyttning

Nu ska det bli enklare och snabbare att börja bygga i Karperö-Singsbyområdet. Kommunfullmäktige godkände den 19 september 2019 delgeneralplanen för området, som omfattar ett cirka 2060 ha stort område i Karperö och Singsby byar, varav ca 300 ha består av vattenområdet Karperöfjärden.

Fram till år 2040 accepterades att man strävar till 1 500– 2 000 nya invånare på området, vilket motsvarar ett byggande av 25–35 bostäder per år. I praktiken innebär planen, när och om den realiserats helt, att områdets invånarantal nästan fördubblas.

Nytt i Karperö-Singsby delgeneralplan är en dimensionering som baserar sig på GIS-baserade byggbarhetszoner. Zonerna har konstruerats genom att man med geoinformation behandlar och poängsätter området med hjälp av ett rutsystemutgångsdata. Databehandlingen och analyserna görs för rutor om 125 meter x 125 meter vilket ger 1450 rutor för området. Dimensioneringen skett stegvis. Först bestämmer man dimensioneringen zonvis, därefter beräknar man antalet byggplatser fastighetsvis enligt dimensioneringsgrunden.

Variablerna som används för poängsättningen är 12 olika faktorer:
• Lägesfaktorerna (närheten till Vasa centrum, anslutning till befintlig bosättning, servicens tillgänglighet (skola och daghem) samt närhet till huvudväg.
• Byggbarhets- och boendekvalitetsfaktorer (markgrundens byggbarhet, närhet till vatten- och avloppsnät, mikroklimat samt närhet till Karperöfjärden.
• Landskaps- och miljömässiga faktorer (landskapets diversitet och ekotoner, öppet odlingslandskap, skyddsbehov (Natura och andra skyddsområden) samt grundvattenområde.

Vid val av strukturmodell valdes ett förstärkande av axeln Smedsby–Karperö med betoning på strandzonen och med beaktande av utvecklandet av den västra stranden.

Kommunen styr utvecklingen
Avsikten är att styra byggandet till ur såväl invånarnas som kommunens
synvinkel hållbara områden samt att upprätthålla livskraften i Karperö och Singsby byar. Inom planeområdet finns flera naturskyddsområden, grundvattenområden och motsvarande miljöer vi har varit tvungna att ta hänsyn till. Speciellt i Karperö centrum gäller det att skapa en trivsam miljö samtidigt som vi eftersträvar en förtätning av bebyggelsen. Den ökande trafiken skapar egna problem, som bör lösas an efter.

På delgeneralplanområdet finns 521 befintliga byggplatser. Ändringarna har lett till ett planförslag som möjliggör ca 460 nya byggplatser, vilket motsvarar ca 1 500 nya invånare. Av dessa är 326 byggplatser eller ca 70 % , där bygglov kan beviljas direkt på basen av generalplanen. Byggplatserna är utvisade på plankartan och läget för
byggplatserna på kartan är instruktivt anvisat inom fastigheten (dvs kan ändras) inom fastigheten.

Övriga byggplatser förutsätter prövning, dvs. de är nya villkorliga byggplatser, som finns på en separat kartbilaga till planbeskrivningen och de finns anvisade i dimensioneringstabellen.

En del kritik har kommit i och med att alla markägare inte fått precis allt de önskat. Det är också det som är problemet med att planera stora område och uppgöra delgeneralplaner. Men ingen får det sämre. De som äger mark med en ny byggplats (de 326 nya byggplatserna) får ett förenklat bygglovsansökningsförfarande. De villkorliga byggplatserna förutsätter prövning, men ska förhoppningsvis även de kunna beviljas. För de övriga markägarna fortsätter livet som tidigare, dvs innan delgeneralplaneringen. Efter fem år ser vi över utfallet och bedömer hur den här nya dimensioneringsmodellen fungerat.

https://www.vasabladet.fi/Artikel/Visa/318016

Ett självständigt Korsholm

Idag kom vi till ett historiskt ögonblick i Korsholms kommunfullmäktige. Efter en tvåårig process med utredningar och förhandlingar har vi fått ett avtal att godkänna eller förkasta.
Efter en cirka fyra timmars lång behandling kunde vi äntligen rösta om och förkasta förslaget till samgångsavtal med Vasa. Med rösterna 23 mot och 19 för samt en nedlagd röst blev det ett klart och önskvärt resultat till slut.

Här följer min översikt över processen som pågått de senaste två åren

Korsholms kommunstyrelse har godkänt och överlämnat ett avtal om samgång med Vasa för vidare behandling till Korsholms fullmäktige (7.1.2019). Kommuninvånare har fått säga sin åsikt i en rådgivande folkomröstning 17.3.2019. Resultatet var tydligt: nej till fusion med resultatet 61,3 % mot 36,8 %.
Vasa stadsstyrelse godkände för sin del avtalet (25.3.2019). Kommunstyrelsen i Korsholm fick tydligen kalla fötter vid behandlingen 25.3.2019 och ville skjuta behandlingen på framtiden. I Sfp-gruppen i fullmäktige tyckte vi dock i måndags att vi har fått ett avtal, som vi kan ta ställning till och beslutade efter omröstning att lyfta ärendet på föredragningslistan vid dagens möte 2.4.2019. 
Enligt kommunstrukturlagen bör fullmäktige ta ställning till det avtal som godkänts och överlämnats för behandling, som framlagts till påseende och som fungerat som underlag för den rådgivande folkomröstningen. Enligt den ursprungliga handlingsplanen bör ärendet avgöras nu om en fusion teoretiskt ska kunna ske enligt den tänkta tidtabellen. Jag ser inget bekymmer i att vi nu behandlar avtalsförslaget i fullmäktige som det är överenskommet sedan länge och får ärendet ur världen.
Vi har ett avtal, som…
• kommunstyrelsen godkänt den 7.1.2019, 
• har betydande brister och många oklara punkter,
• inte motsvarar de målsättningar som Korsholm uppställde vid inledande av förhandlingarna,
• inte motsvarar de innehållsmässiga kraven i kommunstrukturlagen; förutsättningarna för självstyrelse försämras, servicen eller levnadsförhållanden förbättras inte, samhällsstrukturens funktionsduglighet förbättras inte… jag kunde fortsätta hur länge som helst…
• föranlett 210 anmärkningar från invånare och samfund
• kommuninvånarna sagt nej till i en rådgivande folkomröstning med resultatet 61,3 % mot 36,8 % för,
• kommunstyrelsen den 25.3.2019 plötsligt vill återremittera för vidare för nya förhandlingar trots att man redan en gång godkänt avtalet och Vasa stad har godkänt det samma,
• borde vara godkänt för insändande till statsrådet inom april 2019 för ikraftträdande 1.1.2020, vilket i praktiken inte är möjligt.
Tycker vi avtalet är bra, godkänner vi det och processen går vidare. Tycker vi avtalet är dåligt, förkastar vi det och livet går vidare. 
För mig som kommunfullmäktigemedlem återstår då bara att konstatera att fullmäktige fått ett avtal i enlighet med det uppdrag som givits den 21 september 2017. Personligen tycker jag samgångsavtalet inte motsvarar de målsättningar som uppställdes vid inledandet av förhandlingarna, avtalet kan inte godkännas i föreliggande form och kan inte heller omarbetas inom den tidsrymd som gäller, och därför röstade jag för att sammanslagningsavtalet förkastas.
Uppdraget är därmed slutfört, men den beryktade biffen saknas fortfarande, och i väntan på den fortsätter Korsholm som en självständig kommun många år framöver.

Lyssna på väljarna

Kenth Nedergård och Anna-Maja Henriksson vid valstugan på Vasa torg.

”Man kan inte blunda för resultatet i den rådgivande folkomröstningen”, säger Sfp:s ordförande Anna-Maja Henriksson.
En majoritet av väljarna röstade emot en fusion i folkomröstningen. Med beaktande av hur folk folk röstade i de olika områdena i Korsholm, kan man dessutom förmoda att en ännu större andel av Sfp:s väljare röstade mot fusion. 
När man dessutom kan konstatera att majoriteten av de invalda Sfp-medlemmarna i fullmäktige är mot en fusion, så borde nog den av Sfp ledda kommunstyrelsen hörsamma resultatet i folkomröstningen och inte hålla på med en egen agenda, som inte är förankrad varken bland väljarna eller de förtroendevalda i Korsholm.

https://www.vasabladet.fi/Artikel/Visa/278334

Kärlek, Respekt & Rock’n’Roll

Klara och tydliga besked om Sfp:s mål i riksdagsvalet. 
På slutet kommer Anna-Maja dessutom med en väsentlig kommentar angående en eventuell kommunfusion i Vasa-Korsholm: ”Borde fullmäktige i Korsholm följa den rådgivande folkomröstningen?
– Jag tycker nog att det är viktigt att man tar på allvar det som folket säger.”

https://svenska.yle.fi/artikel/2019/02/26/sfps-anna-maja-henriksson-vill-fora-in-partiet-i-regeringen-igen-hon-lovar-andra