Ny framtid för friluftsbadet i Solf

Igår 28.10.2020 tog vi ett stort steg framåt för en framtid för friluftsbadet i Solf. I höst har flera möten hållits med Korsholms kommun/samhällsbyggnadsnämnden samt föreningar och aktiva föräldrar i Solf och det har lett till ett resultat med stort R. Ett avtal om skötseln av friluftsbadet har förhandlats fram och nödvändiga resurser för iståndsättning av badet har lyfts in i nämndens budget.

Ni minns kanske de bekymrade minerna och den hopplösa situationen senaste sommar, när det visade sig omöjligt att öppna friluftsbadet för en ny säsong. Nödvändiga reparationer hade inte verkställts pga sparåtgärder och dessutom hade vatten- och avloppsavslutningarna grävts av i samband med utbyggnaden av Solf skola.

Vid sommarens behandling i nämnden beslöts att kommunens tekniska verk utreder vilka kostnader, som behövs för att iståndsätta badet. Dessutom krävs det att man hittar en aktör, som är beredd att överta verksamheten och skriva ett avtal om skötseln framöver.

Följande åtgärder lovar kommunen att göra inför nästa säsong enligt avtalet:

  • Huvudbassängens stomme och ytskikt förnyas
  • Barnbassängens ytskikt förnyas
  • Åtgärda huvudbassängens presenningstak till de delar det är möjligt
  • Nya anslutningar till kommunens vatten- och avloppsledningsnät byggs
  • Vattenrutschbanan förses med trappa och vattenpump, inklusive 2 st nödstoppar till pumpen
  • Installation av en utedusch mellan vattenrutschbanan och stora bassängen
  • Kommunen sköter om granskning och slutbesiktning av anläggningen efter utförd renovering samt testkörning av vattenrutschbanans vattenflöde samt hela anläggningen före den tas i bruk
  • Kontroll och justering av luftvärmepumpens funktion

Enligt överenskommelse ska renoveringsarbetena slutföras senast 15 juni 2021 så att badanläggningen kan tas i bruk senast 30.6.2021.

Folkhälsan i Solf-Sundom rf har tagit på sig ansvaret att sköta om friluftsbadet. Till sin hjälp kommer de att ha engagerade föräldrar och andra föreningar i Solf, däribland Solf IK, Solf Hem och skola samt Solf byaråd. Dessutom finns det företag, som lovat ställa upp med arbetshjälp där det behövs.

Såhär beslöt vi i samhällsbyggnadsnämnden 28.10.2020: ”Samhällsbyggnadsnämnden godkänner avtalet gällande Solf friluftsbad och arrendeavtalet för friluftsbadets område med föreningen Folkhälsan i Solf–Sundom r.f. Nämnden håller fast vid sitt förslag till investeringsbudget 2021 och anhåller om att kommunstyrelsen och –fullmäktige beviljar 110 000 euro för iståndsättning av Solf friluftsbad inför badsäsongen 2021.”

Summan finns i nämndens budgetförslag för år 2021 och vi utgår från att varken kommunstyrelse eller kommunfullmäktige kommer på andra tankar under höstens budgetförhandlingar.

Jag riktar ett tack till framför allt Jenny Råholm som representant för föräldrarna i Solf och Lena Granholm från Folkhälsan i Solf-Sundom samt alla andra involverade, som drivit på och sett att det blivit möjligt att hitta en lösning för att gå vidare i frågan.

Satsningar på nya företag och invånare i Korsholm

Vad gör vi egentligen i Korsholm när det gäller satsningar på nya invånare och företag? Den här verksamheten väcker sällan några större rubriker i dagspressen, men som förutsättning för kommunens vidare utveckling är den livsnödvändig.

Den senaste mandatperioden har vi satsat cirka 11 miljoner euro på att planera, bygga och förbereda livsutrymmen för nya invånare och företag i Korsholm.

De största satsningarna har gjorts på Smedsby centrum, som fått en ordentlig ansiktslyftning med ett helt nytt upplägg på vårt ”shared space”- centrumområdet med ett nytt torg, hybridkvarter och flera kommande höghussatsningar. Här har det förutom satsningarna ovan jord även krävts ordentliga satsningar under jord med hantering av ytvatten, dricksvatten och avlopp.

Smedsby torg
Foto: Mikael Nybacka/Vasabladet

De största satsningarna för nya bostadsområden har gjorts i Böle (Hemskog I och Svedjevägen), Smedsby (Storgårds, Gäddadalen, Fattigmarksvägen), Singsby (Trollkuniback) och Petsmo (strandnära bostadsområde).

Dessutom har områdena i Toby (Hagnäsbacken), Solf (Björngärdan), Kvevlax (Herrgårdsbacken), Böle (Backsveden), Kvevlax (Mararna) utvidgats och färdigställts.

Inom de närmaste åren planeras nya satsningar bl.a. i Smedsby (Äppeldalen), Solf (hästnära boende vid Wahlrooska, Hägnan i centrum), Vikby (Söderskogen), Kvevlax (Ahlskogska området). Dessutom fortsätter utvidgningen av bosättningen i Böleområdet (Hemskog II), eftersom trycket är väldigt hårt på detta populära område.

Nu i höst har kommunens tomter på Storgårdska området kommit ut till försäljning. För den som vill bosätta sig i kommunens absoluta centrum med nära till all service, gäller det att smida snabbt, för tomterna är attraktiva och säljs till högstbjudande enligt anbudsförfrågan. Anbuden ska skickas in med post eller epost senast 2.11.2020 kl. 8.00 för att vi ska kunna dela ut dem ännu i höst.

Delgeneralplanen för Karperö-Singsbyområdet blev klar i fjol och i höst ska vi förhoppningsvis godkänna den nya delgeneralplanen för Kvevlax kyrkoby. För tillfället håller vi på med delgeneralplanen för Helsingby-Toby-området och Replot kyrkby.

Den senaste mandatperioden har vi satsat cirka 4 miljoner euro i utvidgning av Fågelbergets industriområde i Smedsby och nybyggnad av Vikby II. På Fågelberget finns dessutom ett specialområde för företag inom cirkulär ekonomi, vilket är väldigt unikt vill jag påstå för hela regionen. Tomterna på Fågelberget går år i jämn takt och på Vikby II var det svårt i början , men nu är alla lediga tillgängliga tomter reserverade och de sista tomterna färdigställs.

Nya industriområdet på Fågelberget med Stormossen och Westenergy i bakgrunden. (foto Rurik Ahlberg)

De närmaste åren ska vi fortsätta med att planera och utvidga Vikby I området, Kvevlax industriområde, Fågelberget samt Långskogens gemensamma område med Vasa (sk batterifabriken). Många av de nya företagen, som etablerar sig i Korsholm gör det efter förhandlingar med även andra kommuner, men som kommit fram till det att det är både ekonomiskt och logistiskt rätt att satsa på Korsholm, vilket visar att vi nog gör en del del rätt.

10 år som ordförande i Sfp:s kommunorganisation i Korsholm

En tioårig bana som ordförande för Sfp:s kommunorganisation är över. 2010 valdes jag till ordförande i kommunorganisationen och nu, 10 år senare år 2020, lämnar jag över klubban åt min efterträdare – Tomas Bäck från Karperö, gamla Korsholm.

Det har varit 10 mycket varierande år. Många har gått förbi utan större debattämnen, men speciellt på senare tid har debattens vågor gått höga i Korsholm. Vi har inte alltid kunnat enas i kommunorganisationen, inte heller i Sfp-gruppen eller fullmäktige. Det är väl egentligen en övermäktig uppgift att försöka sammanhålla Finlands största fullmäktigegrupp – Sfp i Korsholm med 35 medlemmar.

Sfpare från Korsholm, Kvevlax, Norra Korsholm, Replot-Björköby, Smedsby-Böle och Solf samlade till årsmöte och kickoff inför kommunalvalet 2021 invid landmärket Replotbron i juni 2020.

Kommunalval

Kommunalvalet 2012 blev min första utmaning. I valet 2008 hade Sfp fått 6853 röster (71,2 % av alla avgivna röster) och 32 mandat i kommunfullmäktige. Vi gick in för att förbättra vår position i kommunalvalet och det lyckades. Vi utökade antalet röster till 6891 (70,7 %), och tack vare fördelaktig valmatematik lyckades vi erövra ett mandat till i kommunfullmäktige och hade 33 mandat perioden 2013-2017.

Hösten 2016 borde det igen ha blivit kommunval, men lagen ändrades och följande val skedde först våren 2017 och den nya fullmäktigeperioden inleddes 1.6.2017. Tack vare ett gott samarbete och en aktiv kampanj lyckades Sfp åter en gång utökade röstskörden och håvade detta val in hela 7600 röster (73,1 %). Tack vare den ökade röstskörden erövrade vi ytterligare två mandat i kommunfullmäktige och den innevarande mandatperioden har Sfp innehaft hela 35 mandat.

Förutom själva kommunalvalet har det varit en ännu större utmaning att fördela förtroendemannaplatserna efter kommunvalet. Inom Sfp i Korsholm har vi dels ett gammalt samarbetsavtal mellan primärkommunerna att ta hänsyn till, dels bör vi beakta resultatet i valet när vi fördelar nämndplatserna och framför allt ordförandeposterna på de tyngsta posterna. Ibland kan vi enas, ibland blir det omröstning. Sällan blir alla nöjda, men till sist brukar vi ändå få ihop både fungerande styrelse och nämnder och kan koncentrera oss på att jobba med det som vi valts för – att fortsätta utveckla Korsholm till den ledande landskommunen i Österbotten och Svenskfinland.

Våren 2021 kommer nästa val och vi ska hoppas att Sfp-vindarna fortfarande blåser både friskt och gynnsamt. Partiet har de senaste åren ställt upp prognos och målsättningar för de olika kommunerna och i nästa val är man helt nöjd om vi bevarar vår nuvarande röstmängd (7600 röster). Vi ska dock inte vila på lagrarna utan se till att vår positiva trend fortsätter.

Övriga val

Förutom kommunalval har vi under den gångna tioårsperioden även haft flera riksdagsval, EU-val och presidentval. Sfp:arna i Korsholm är trogna röstare och röstmängden har ökat från 7577 röster år 2011, 7882 röster år 2015 och hela 7989 röster i senaste riksdagsval 2019. Regionalt tappade Sfp ett mandat i valet 2015, men tack vare Korsholmarnas och många andras röster, lyckades vi återerövra det fjärde mandatet våren 2019.

Det som blir den stora utmaningen i kommunalvalet 2021 är kandidatnomineringen. Det maximala antalet kandidater som får nomineras är 64 stycken. I valet 2012 nominerades 57 kandidater. I valet 2017 nominerades 54 kandidater. Nu vilar det på kommunorganisationens och lokalavdelningarnas ansvar att det antalet inte får underskridas. Varje kandidat medför röster till partiet och i slutänden kan det vara enskilda röster, som avgör mandatfördelningen i fullmäktige och antalet platser i kommunstyrelse, nämnder och andra förtroendemannaorgan.

Stora debattämnen

Den senaste perioden har mycket kretsat kring en eventuell kommunfusion med Vasa, vilken röstades ner efter stundtals häftiga debatter, såväl vid offentliga möten, i pressen, på facebook såsom slutligen i kommunfullmäktige. Vi får hoppas att vi ska kunna lägga den debatten bakom oss och fortsätta att utveckla Korsholms kommun på det sätt som den livskraftiga landsortskommunen förtjänar. Kommunekonomin är och kommer att förbli ansträngd och varje kommunalt beslut ska tåla även en kommunalekonomisk granskning.

Vid senaste fullmäktigemöte tog vi beslut om att överföra kommunens social- och primärvården till Österbottens välfärdsområde från år 2022. Detta kommer att innebära en stor omställning för de beslutsfattare, som blir invalda i nästa kommunalval. En stor del av kommunens budget och verksamhet överförs till en samkommun och kvar lämnar den grannlaga uppgiften att sköta om kommunens övriga verksamhet med en allt mindre budget.

Jag ska tacka för förtroendet jag haft för att leda Sfp:s kommunorganisation i tio år och lämnar tryggt över ordförandeklubban till Tomas Bäck, som får axla ledarrollen under nästa års kommunalval och måhända några år till.

Kenth Nedergård

Sfp:s kommunorganisation i Korsholm

Ordförande 2010-2020.

Solf skolas tillbyggnad går vidare

Onsdagen den 25 mars 2020 godkände vi i samhällsbyggnadsnämnden huvudritningarna för Solf skola. Nu finns intresseanmälan på Hilma för hugade entreprenörer att meddela intresse. Intresseanmälan ska in senast 17.4.2020, sedan blir det selektiv upphandling bland de intresserade entreprenörerna och så ska vi hoppas vi får in lämpliga anbud, så att byggstarten kan ske juni 2020. Nu i Coronatider kunde man till och med tänka sig att börja tidigare, eftersom det knappast kommer att försiggå någon verksamhet i skolan före sommarlovet.

Enligt plan ska byggstarten ske i juni 2020 och byggnaden ska kunna tas i bruk i augusti 2021. Insidan av byggnaden ska bli klar redan i maj 2021, men de yttre områdena färdigställs först under sommaren och tas emot innan skolstart.

Enligt uppgjord kostnadskalkyl beräknas projektet kosta 2 000 000 euro inklusive planeringskostnader, vilket håller sig inom beviljat budgetanslag på 2 050 000 euro.

Tillbyggnaden är planerad mot söder om den befintliga skolan. Byggnadskroppens utformning och fasadmaterial har valts så att byggnaden ska passa in i omgivningen och fungera tillsammans med befintlig byggnad. Byggnaden, som är 944 m² stor, innefattar 4 klassrum, 2 grupprum, utrymme för specialundervisning för skolans behov samt en förskola för 2 grupper. Förskolan får även ett utrymme för specialundervisning. Byggnaden innehåller också ett nytt ventilationsmaskinsutrymme som betjänar tillbyggnaden.

En ny avlämningsyta för förskolans behov planeras väster om byggnaden intill Solf fria missionsförsamlings byggnad. En del av fotbollsplanen att ändras till lekområde för skolan, eftersom tillbyggnaden placeras på nuvarande lekområde. En ny placering av fotbollsplanen finns med i investeringsprogrammet för år 2022, men vi hoppas att det går att tidigarelägga.

Vi ska hoppas att det är gynnsamma tider för en entreprenad av denna dimension. Det här kunde vara ett lämpligt objekt för ett medelstort byggföretag i Korsholmsnejden.

Ja till utbyggnad av Solf skola

Efter omröstning i fullmäktige 12.12.2019 godkändes mitt förslag att anslaget för utbyggnad av Solf skola, som i budgetförslaget fanns infört på åren 2021-22, återförs till åren 2020-21, vilket följer vårt tills vidare gällande beslut fattat i kommunfullmäktige 15.11.2018 och som också fanns i bildningsnämndens ursprungliga budgetförslag före kommunstyrelsens behandling.

Omröstningen – eller egentligen de två omröstningarna – blev jämna. Trots att såväl bildningsnämnden med beaktande av elevantalet förordat en utbyggnad som samhällsbyggnaden i enlighet med förra årets budgetbeslut inlett planeringen av tillbyggnaden, blev diskussion lång och resultatet osäker. Det fanns till och med 11 personer i fullmäktige som tyckte att skolan i Solf överhuvudtaget inte behöver byggas ut. Däribland hittar vi förutom MSK:s representanter, även styrelseordförande Samuel Broman tillsammans med Sfp:arna Ralf Degerlund, Åsa-Britt Snellman, Christoffer Ingo, Jens Knipström, Mika Mäkisalo och Rolf Sund. Tack och lov segrade förnuftet och tanken på skolbarnens väl och ve i Solf i den avgörande omröstningen, då mitt förslag segrade med siffrorna 22-20 med en nedlagd röst.

Diskussionen fortsätter och flera månader efter den avgörande och demokratiska omröstningen, får vi Solfbor så gott som dagligen gliringar och sura uppstötningar angående detta beslut. Utbyggnadsbeslutet har skjutits fram under flera år och budgetbehandlingar. Jag dristar mig till och med att spekulera i att om inte beslutet fattats i december 2019, finns det en risk att utbyggnaden aldrig blivit av. Men diskussionerna inverkar tack och lov inte på processen, utan planeringen går vidare och vi ska sträva till att spaden kan sättas i marken direkt efter skolavslutningen sommaren 2020, som det är tänkt.

Här följer mitt huvudsakliga anförande från fullmäktiges budgetmöte i december, där jag presenterade en historisk överblick över skedena från nya Solf skolas byggnad 2011 till dagens situation.

Solf skola har väntat på en utbyggnad pga av elevantalet egentligen sedan invigningen 2011. Skolan byggdes enligt det dåvarande behovet, eftersom det var det elevantal som kommunen fick statsbidrag för, ca 140 elever. Skolan blev egentligen för liten redan följande läsår. 2011 räknade man med cirka åtta klasser + delningar. Detta läsår har man 12 klasser + delningar, vilket gör att personalen och eleverna varit tvungna att använda alla skrymslen och vrår för att överhuvudtaget kunna bedriva en vettig undervisning. Detta läsår är det 188 elever i skolan och nästa läsår närmar vi oss 200-gränsen (196 enligt nu gällande prognos). Därefter minskar elevantalet igen, men om kommunens framtidsstrategier och planer söder om Vasa verkställs inom de närmaste åren, kommer behovet att öka igen.

Förskolan har de facto ända sedan 2011 saknat ändamålsenliga utrymmen och verkar idag i fd lärarbostäderna i Solf. Vi har fortfarande daghemsavdelningar som verkar i externa oändamålsenliga utrymmen, trots att vårt nya utbyggda daghem kunde tas i bruk i höst. Det verkar som om våra prognoser inte helt håller streck…

Planeringen av utbyggnaden har redan inletts och det första utkastet till utbyggnad har redan presenterats för användarna. Om mitt förslag godkänns, kan processen kan gå vidare utan avbrott och planeringen av Solfprojektet blir klart under vårvintern, upphandlingen göras under våren och byggstart ske sommaren 2020 för att stå färdigt till skolstarten 2021. På så sätt får vi ett efterlängtat projekt från agendan och fler nöjda kommuninvånare.

Jag har även diskuterat med kommunens ledning på tekniska sidan och därifrån fått signalen att för att effektivt utnyttja våra kommunala resurser inom samhällsbyggnaden, borde vi få igång något byggprojekt under nästa år, för att inte allting ska påbörjas år 2021 och pågå parallellt med överansträngd personal som följd. Att nu skjuta på projektet är inte vettigt, speciellt inte till åren 2021-22, för då och flera år framåt kommer vi att behöva fokusera på Smedsby skolområdes mångmiljonsatsningar. Hur vi än försöker forcera med Smedsby skolcentrum, kommer ingen byggnation att inledas förrän tidigast till senhösten 2020 och förmodligen skriver vi våren 2021 innan alla är överens och all planering och upphandling är genomförd och vi vet vad som ska göras, i vilken ordning och med vilken tidtabell. Mitt förslag ändrar inte på tågordningen, då det gäller Smedsby skolcentrum, utan jag hoppas att planeringen och förverkligandet ska gå vidare enligt plan.

Enligt bildningsnämndens ursprungliga förslag, har även de utgått från att utbyggnaden i Solf blir av enligt beslutet i budgetbehandlingen 2018, eftersom vi annars hamnar att ta till dyrbara tillfälliga lösningar i Solfområdet för att överhuvudtaget kunna bedriva ändamålsenlig och lagstadgad undervisning. Egentligen borde vi redan till läsåret 2020-21 ha en lösning förberedd för att tillfredsställa det verkliga behovet, men jag har förstått på användarna att man i dagsläget nöjer sig med en färdig utbyggnad till läsåret 2021-22.

En utbyggnad har varit på förslag åtminstone så länge jag har suttit i kommunfullmäktige, men har alltid skjutits framåt, för att andra projekt gått före i kön. Enligt 2013 års budget skulle den byggas 2017. Enligt 2016 års budget 2019-20 och enligt både 2018 och 2019 års budget 2020-21. Nu vore det äntligen dags att förverkliga våra långsiktiga planer och inte ännu en gång avbryta ett påbörjat projekt. Projektet har de facto redan påbörjats och framskjutits en gång. Skjuter vi fram projektet åter en gång, är jag rädd att vi igen hamnar att vänta på obestämd tid, och åter en gång kastar vi använda planeringsresurser i skräpkorgen.

https://www.vasabladet.fi/Artikel/Visa/337212

Planen för Karperö-Singsbyområdet klar – dags för utveckling och inflyttning

Nu ska det bli enklare och snabbare att börja bygga i Karperö-Singsbyområdet. Kommunfullmäktige godkände den 19 september 2019 delgeneralplanen för området, som omfattar ett cirka 2060 ha stort område i Karperö och Singsby byar, varav ca 300 ha består av vattenområdet Karperöfjärden.

Fram till år 2040 accepterades att man strävar till 1 500– 2 000 nya invånare på området, vilket motsvarar ett byggande av 25–35 bostäder per år. I praktiken innebär planen, när och om den realiserats helt, att områdets invånarantal nästan fördubblas.

Nytt i Karperö-Singsby delgeneralplan är en dimensionering som baserar sig på GIS-baserade byggbarhetszoner. Zonerna har konstruerats genom att man med geoinformation behandlar och poängsätter området med hjälp av ett rutsystemutgångsdata. Databehandlingen och analyserna görs för rutor om 125 meter x 125 meter vilket ger 1450 rutor för området. Dimensioneringen skett stegvis. Först bestämmer man dimensioneringen zonvis, därefter beräknar man antalet byggplatser fastighetsvis enligt dimensioneringsgrunden.

Variablerna som används för poängsättningen är 12 olika faktorer:
• Lägesfaktorerna (närheten till Vasa centrum, anslutning till befintlig bosättning, servicens tillgänglighet (skola och daghem) samt närhet till huvudväg.
• Byggbarhets- och boendekvalitetsfaktorer (markgrundens byggbarhet, närhet till vatten- och avloppsnät, mikroklimat samt närhet till Karperöfjärden.
• Landskaps- och miljömässiga faktorer (landskapets diversitet och ekotoner, öppet odlingslandskap, skyddsbehov (Natura och andra skyddsområden) samt grundvattenområde.

Vid val av strukturmodell valdes ett förstärkande av axeln Smedsby–Karperö med betoning på strandzonen och med beaktande av utvecklandet av den västra stranden.

Kommunen styr utvecklingen
Avsikten är att styra byggandet till ur såväl invånarnas som kommunens
synvinkel hållbara områden samt att upprätthålla livskraften i Karperö och Singsby byar. Inom planeområdet finns flera naturskyddsområden, grundvattenområden och motsvarande miljöer vi har varit tvungna att ta hänsyn till. Speciellt i Karperö centrum gäller det att skapa en trivsam miljö samtidigt som vi eftersträvar en förtätning av bebyggelsen. Den ökande trafiken skapar egna problem, som bör lösas an efter.

På delgeneralplanområdet finns 521 befintliga byggplatser. Ändringarna har lett till ett planförslag som möjliggör ca 460 nya byggplatser, vilket motsvarar ca 1 500 nya invånare. Av dessa är 326 byggplatser eller ca 70 % , där bygglov kan beviljas direkt på basen av generalplanen. Byggplatserna är utvisade på plankartan och läget för
byggplatserna på kartan är instruktivt anvisat inom fastigheten (dvs kan ändras) inom fastigheten.

Övriga byggplatser förutsätter prövning, dvs. de är nya villkorliga byggplatser, som finns på en separat kartbilaga till planbeskrivningen och de finns anvisade i dimensioneringstabellen.

En del kritik har kommit i och med att alla markägare inte fått precis allt de önskat. Det är också det som är problemet med att planera stora område och uppgöra delgeneralplaner. Men ingen får det sämre. De som äger mark med en ny byggplats (de 326 nya byggplatserna) får ett förenklat bygglovsansökningsförfarande. De villkorliga byggplatserna förutsätter prövning, men ska förhoppningsvis även de kunna beviljas. För de övriga markägarna fortsätter livet som tidigare, dvs innan delgeneralplaneringen. Efter fem år ser vi över utfallet och bedömer hur den här nya dimensioneringsmodellen fungerat.

https://www.vasabladet.fi/Artikel/Visa/318016

Ett självständigt Korsholm

Idag kom vi till ett historiskt ögonblick i Korsholms kommunfullmäktige. Efter en tvåårig process med utredningar och förhandlingar har vi fått ett avtal att godkänna eller förkasta.
Efter en cirka fyra timmars lång behandling kunde vi äntligen rösta om och förkasta förslaget till samgångsavtal med Vasa. Med rösterna 23 mot och 19 för samt en nedlagd röst blev det ett klart och önskvärt resultat till slut.

Här följer min översikt över processen som pågått de senaste två åren

Korsholms kommunstyrelse har godkänt och överlämnat ett avtal om samgång med Vasa för vidare behandling till Korsholms fullmäktige (7.1.2019). Kommuninvånare har fått säga sin åsikt i en rådgivande folkomröstning 17.3.2019. Resultatet var tydligt: nej till fusion med resultatet 61,3 % mot 36,8 %.
Vasa stadsstyrelse godkände för sin del avtalet (25.3.2019). Kommunstyrelsen i Korsholm fick tydligen kalla fötter vid behandlingen 25.3.2019 och ville skjuta behandlingen på framtiden. I Sfp-gruppen i fullmäktige tyckte vi dock i måndags att vi har fått ett avtal, som vi kan ta ställning till och beslutade efter omröstning att lyfta ärendet på föredragningslistan vid dagens möte 2.4.2019. 
Enligt kommunstrukturlagen bör fullmäktige ta ställning till det avtal som godkänts och överlämnats för behandling, som framlagts till påseende och som fungerat som underlag för den rådgivande folkomröstningen. Enligt den ursprungliga handlingsplanen bör ärendet avgöras nu om en fusion teoretiskt ska kunna ske enligt den tänkta tidtabellen. Jag ser inget bekymmer i att vi nu behandlar avtalsförslaget i fullmäktige som det är överenskommet sedan länge och får ärendet ur världen.
Vi har ett avtal, som…
• kommunstyrelsen godkänt den 7.1.2019, 
• har betydande brister och många oklara punkter,
• inte motsvarar de målsättningar som Korsholm uppställde vid inledande av förhandlingarna,
• inte motsvarar de innehållsmässiga kraven i kommunstrukturlagen; förutsättningarna för självstyrelse försämras, servicen eller levnadsförhållanden förbättras inte, samhällsstrukturens funktionsduglighet förbättras inte… jag kunde fortsätta hur länge som helst…
• föranlett 210 anmärkningar från invånare och samfund
• kommuninvånarna sagt nej till i en rådgivande folkomröstning med resultatet 61,3 % mot 36,8 % för,
• kommunstyrelsen den 25.3.2019 plötsligt vill återremittera för vidare för nya förhandlingar trots att man redan en gång godkänt avtalet och Vasa stad har godkänt det samma,
• borde vara godkänt för insändande till statsrådet inom april 2019 för ikraftträdande 1.1.2020, vilket i praktiken inte är möjligt.
Tycker vi avtalet är bra, godkänner vi det och processen går vidare. Tycker vi avtalet är dåligt, förkastar vi det och livet går vidare. 
För mig som kommunfullmäktigemedlem återstår då bara att konstatera att fullmäktige fått ett avtal i enlighet med det uppdrag som givits den 21 september 2017. Personligen tycker jag samgångsavtalet inte motsvarar de målsättningar som uppställdes vid inledandet av förhandlingarna, avtalet kan inte godkännas i föreliggande form och kan inte heller omarbetas inom den tidsrymd som gäller, och därför röstade jag för att sammanslagningsavtalet förkastas.
Uppdraget är därmed slutfört, men den beryktade biffen saknas fortfarande, och i väntan på den fortsätter Korsholm som en självständig kommun många år framöver.

Lyssna på väljarna

Kenth Nedergård och Anna-Maja Henriksson vid valstugan på Vasa torg.

”Man kan inte blunda för resultatet i den rådgivande folkomröstningen”, säger Sfp:s ordförande Anna-Maja Henriksson.
En majoritet av väljarna röstade emot en fusion i folkomröstningen. Med beaktande av hur folk folk röstade i de olika områdena i Korsholm, kan man dessutom förmoda att en ännu större andel av Sfp:s väljare röstade mot fusion. 
När man dessutom kan konstatera att majoriteten av de invalda Sfp-medlemmarna i fullmäktige är mot en fusion, så borde nog den av Sfp ledda kommunstyrelsen hörsamma resultatet i folkomröstningen och inte hålla på med en egen agenda, som inte är förankrad varken bland väljarna eller de förtroendevalda i Korsholm.

https://www.vasabladet.fi/Artikel/Visa/278334

Kärlek, Respekt & Rock’n’Roll

Klara och tydliga besked om Sfp:s mål i riksdagsvalet. 
På slutet kommer Anna-Maja dessutom med en väsentlig kommentar angående en eventuell kommunfusion i Vasa-Korsholm: ”Borde fullmäktige i Korsholm följa den rådgivande folkomröstningen?
– Jag tycker nog att det är viktigt att man tar på allvar det som folket säger.”

https://svenska.yle.fi/artikel/2019/02/26/sfps-anna-maja-henriksson-vill-fora-in-partiet-i-regeringen-igen-hon-lovar-andra